Här kommer ett litet sammankok av kapitlen 3, 4 och 5. I kapitel tre talar Yoder vidare om jubelåret. Jubelåret ska alltså infalla vart sjunde år. Han poängterar fyra viktiga föreskrifter: 1) att lämna jorden i träda, 2) befrielsen från skulder, 3) befrielsen av slavar och 4) att ge allmosor från sitt egna välstånd. Att lämna jorden i träda är viktigt så tillvida att det visar på den tillit som Jesus önskar att människorna skulle ha gentemot Gud. Det är tanken på att även om man inte sår och skördar något på det sjunde året, så ser Gud till att det finns överflöd från de andra åren istället. Men det som Yoder mest talar om är ändå befrielserna från skulderna. Och hur svårt skulle det nu inte vara, tänka sig, att verkligen följa detta? Att vart sjunde år befria andra från de skulder de har till en, och vice versa att de skulle befria oss från de skulder som vi har till dem. En svår prövning - att se hur viktig mammon är för oss.
Följande två kapitel tycker jag hör ganska nära samman. Det första kapitlet handlar om huruvida Gud slåss för oss, och det andra handlar om icke-våldsprincipen att stå emot våld. Båda handlar enligt mig lika långt på en ihärdig tillit till att Gud är med oss även i de mest ultimata situationerna, t.ex. då det hotas med fullskaligt krig. Gud vill att vi litar på att Han ser till att även de mest kontroversiella situationerna kan undvikas, bara vi litar på att Han är där med oss. Kanske det är på det sättet att "fienden" mången gång undviker konfrontation då den märker den andra partens orädsla och visshet.
//Daniel
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar